Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Punken – subkultur som skapar sina egna förutsättningar

2013-11-25

Punken som subkultur uppstår inte som revolt mot orättvisor, utan skapas och definieras inifrån, oavsett hur omvärlden ser ut. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet där svenska och indonesiska punkares syn på sig själva och samhället undersöks.

Sociologen Erik Hannerz har i sin avhandling ”Performing Punk” studerat hur punkare i Sverige och Indonesien definierar sin subkulturella tillhörighet, både i relation till det omgivande samhället och till andra punkare.

I motsats till den tidigare forskningens antaganden om att subkulturer grundas på gemensamma regler och värderingar visar han att punken bygger på en mängd olika definitioner av både det subkulturella och mainstream-begreppet. För vissa handlar punken om individuell frigörelse, medan den för andra står för en intern kamp med syftet att skapa ett kollektivt rum för andra. Medan vissa definierar punk som motsatsen till politik, ser andra det politiska som en central del av det subkulturella.

- Definitionen av vad punk är skiljer sig åt inom gruppen. Det här är intressant eftersom det framför allt pekar på mångfalden i samhället. Det tas ofta för givet att subkulturer kännetecknas av gemensamma värderingar, när de i lika stor utsträckning hålls samman av skillnader, säger Erik Hannerz.

Genom ett omfattande fältarbete i Sverige och Indonesien visar Erik Hannerz att punken som subkultur inte är i behov av en objektiv grund för att uppstå, som till exempel orättvisor i samhället eller sociala problem. Punkarna skapar i stället en bild av vad de är genom att själva definiera vad de är emot, oavsett hur samhället ser ut.

- Om subkulturer som punken skulle uppstå på grund av orättvisor i samhället borde vi se stora skillnader mellan länderna, och det gör vi inte. Min studie visar att det är samma strukturer och olikheter som återkommer inom punken både i Sverige och i Indonesien. Det innebär att punkarna skapar och återskapar såväl sig själva som det de är emot inom subkulturen, säger Erik Hannerz.

Även definitionerna av vad punkarna är emot skiljer sig åt. För vissa punkare utgår definitionen från en utåtriktad logik som förkastade det normala, medgörliga och kommersiella samhället. Andra visar på en mer inåtriktad logik där mainstream likställs med punkare som är för ytliga, hedonistiska och beroende för att kunna förstå vad punken är emot. Utifrån denna inåtriktade logik är det som finns utanför punken ointressant och tämligen meningslöst, den essentiella gränsdragningen sker istället inom punken.

Erik Hannerz förhoppning är att forskningen bland annat ska bidra till att öka förståelsen för hur subkulturer uppstår och hur de skapar mening i annorlundaskapet.

- Resultaten från studien kan till exempel användas i möten med unga människor inom subkulturer, och ge insikt i hur man kan hjälpa dem att kanalisera känslor av ilska och frustration för att i stället vilja göra något konkret, säger Erik Hannerz.

Disputationen äger rum den 29 november.