Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Förnyat klarspråk behövs för begripliga EU-texter

2014-09-22

I en ny avhandling från Uppsala universitet har språkvetaren Saga Bendegard studerat varför EU-texter anses mer svårlästa än motsvarande svenska texter. Resultaten visar att det behövs ny forskning och tolkning av vad som gör en text begriplig för olika människor i olika situationer.

I Sverige framhålls att det är viktigt, både för rättssäkerheten och för demokratin, att allmänheten kan förstå både lagtexter och andra myndighetstexter. Svenska myndigheter har därför länge bedrivit olika former av klarspråksarbete – alltså arbete för att göra texterna mer begripliga. Men sedan vårt inträde i EU skrivs många offentliga texter, inklusive lagtexter,  i EU och översätts sedan till svenska.
 
- Trots att strävan efter klarspråk gäller även svenskspråkiga EU-texter, har översättningarna länge kritiserats för att vara snåriga och svårlästa jämfört med motsvarande svenska texter. Det faktum att texterna är översatta, och därför måste följa en förlaga som inte alltid är klarspråkligt skriven, har länge framhållits som skäl till det, säger Saga Bendegard.
 
Avhandlingen Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen studerar vilka hinder och möjligheter klarspråksarbetet möter i samband med att texterna översätts. Undersökningen förenar översättningsvetenskap och klarspråksforskning. Resultaten visar att flera av de klarspråkshinder som finns inte kan kopplas till det faktum att texterna är just översättningar.
 
- Svårigheterna handlar om till exempel behovet av att ta hänsyn till flera parallella textversioner och att texten under lagstiftningsprocessens gång ska läsas av många olika mottagare. Texterna anpassas därför ofta efter dessa mottagares behov och efter vilket syfte de har med att läsa texten. Det innebär att texten inte nödvändigtvis är anpassad efter behoven hos de läsare som sedan möter texten när den är klar, säger Saga Bendegard.
 
Dessutom visar undersökningen att själva begreppet klarspråk tycks ges en delvis annan innebörd vid de översättningsenheter som studerats, till följd av de speciella arbetsförutsättningar och krav på texterna som finns i den egna verksamheten. Det finns också tecken på att en sådan anpassning till lokala förutsättningar i praktiken görs även i svenska sammanhang.
 
- För att kunna vidareutveckla klarspråksarbetet för EU-texterna men även nationellt, behövs därför en förnyad diskussion om vad klarspråk egentligen innebär idag. Vad gör olika sorters texter begripliga för olika människor i olika situationer? Klarspråksbegreppet behöver både nyanseras och konkretiseras för att fungera som verktyg inom skilda typer av verksamheter, säger Saga Bendegard.
 
Avhandlingen Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen försvaras den 26 september. Läs avhandlingen digitalt.